Jag har arbetat som rektor i Marks kommun i cirka 15 år, så gott som hela tiden i Öxabäck och Torestorp. Två år i Fotskäl/Ubbhult/Hyssna. Jag skulle alltså våga påstå att jag har en rejäl erfarenhet av att arbeta på små skolor. Sådana Marks skolpolitiker nu vill ödelägga genom att där plocka bort mellanstadieeleverna.
Som anledning anges brister i ekonomi, lärarbehörighet och elevhälsa. Det är förstås en sanning som behöver granskas lite närmare utifrån fakta och i sin rätta kontext. Det är för enkelt att dra slutsatsen att små byskolor utifrån nedanstående tre utgångspunkter skulle vara sämre än stora skolor.
• Ekonomi. Under mina år som ekonomiskt ansvarig för Öxabäck och Torestorp har det inte varit helt lätt att få ekonomin i balans. Men, genom att tänka utanför boxen, arbeta i B-form (ålders- och årskursblandning, reds. anm.), skapa god kvalitet i undervisningen, hushålla med de pengar vi haft har vi, under de år jag varit ansvarig, inte varit sämst i klassen. Inte någon gång faktiskt! Istället har det varit de större skolorna i tätorten som oftare haft budgetunderskott.
• Lärarbehörighet. Det stämmer att vi emellanåt haft svårt att få full behörighet i varje ämne. Oftast har det berott på att vi har valt att prioritera klasslärare som har i princip all undervisning i sin egen klass, bortsett från slöjd, moderna språk och idrott och i vissa fall bild. Detta för att vi haft en tro på att det relationsbaserade lärandet skapar trygghet som i sin tur är grunden för att överhuvudtaget kunna tillgodogöra sig undervisning.
• Elevhälsa. Att ha en fungerande elevhälsa är otroligt viktigt även på den lilla skolan. Elevhälsa startar alltid i klassrummet, det är devisen vi arbetat efter. Ett nära samarbete med elevhälsoteamet, där skolsköterska och kurator funnits på plats minst en gång i veckan, har länge varit praxis. En skolpsykolog har också ingått i elevhälsoteamet. Elevhälsomöten (EHT) har vi haft varannan vecka precis som många av de större skolorna. Specialpedagog och rektor har varit den naturliga länken mellan lärare/arbetslag, både i den dagliga driften samt i strukturerade möten, allt för att förebygga och främja vilket är elevhälsans huvuduppdrag.
Skolorna i de utpekade områdena är mer än bara en skola.
På en liten skola och med ett mål att öka kvaliteten i varje klassrum, kan det betyda att andelen åtgärdsprogram är lågt. Det kan i statistiken ofta tolkas fel – som att man inte gjort något, inte upptäckt stödbehov, när det istället betyder det motsatta. Tillsammans har vi, lärare och elevhälsa, arbetat för att så tidigt som möjligt upptäcka stödbehov, att en omställning i undervisningen på gruppnivån gett resultatet att åtgärdsprogram inte behövs ett eller två år senare, ett kvitto på att det främjande och förebyggande arbetet faktiskt fungerar.
Under årens lopp har många olika utredningar gjorts kring hur skolor ska organiseras i Marks kommun och de har ofta resulterat i att utredarna säger att Marks kommun är en glesbygdskommun och därför behöver de små skolorna vara kvar.
Skolorna i de utpekade områdena är mer än bara en skola. De är levande mötesplatser, trygghetsskapare och hjärtat i våra lokalsamhällen. Skolan spelar också en avgörande roll för byns och i längden hela kommunens attraktivitet. Familjer väljer att bo kvar eller flytta hit just för närheten till en trygg, välfungerande skola. När skolor försvinner riskerar hela orter att tappa livskraft, service och engagemang – som leder till utflyttning. Något som i längden påverkar hela kommunen negativt.
Malin Carlsson
Före detta rektor i Marks kommun
Glöm inte att ladda ner vår nyhetsapp till din mobil:
1. Sök på Mark-Posten i Appstore eller Google Play.
2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på "hämta" eller "installera".
3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.
4. Därefter påbörjas nedladdningen.
5. När nedladdningen är klar klickar du på "öppna" för att öppna nyhetsappen.
6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm i mobilen bland dina andra appar.