Det är lätt att skita i det när man inte förstår. Har man inte med sig ordförståelse och förmågan att avkoda en text när man kommer upp i högstadiet får man svårt i alla ämnen. Då är det kanske inte så konstigt att man istället slänger böckerna åt helsike och stannar hemma.
Att unga inte läser, speciellt i Mark, är ingen nyhet. Det gör det inte till mindre av ett problem. Tappar barn och unga självkänslan i skolan är det svårt att komma tillbaka, samtidigt som ens jämnåriga drar ifrån ytterligare.
Samtidigt blir det ett demokratiskt problem då vi som medborgare ska kunna ta till oss information för att kunna göra väl avvägda beslut. Det blir svårt om man inte kan ta till sig informationen från första början.
Ingen vet varför Mark ligger så lågt
När jag gjorde intervjuer inför artikelserien om det låga läsintresset i kommunen kunde ingen svara på varför det ser ut som det gör just här. Att jämföra med liknande kommuner ger inget, inte heller att kolla på socioekonomiska strukturer. Det är ett mysterium.
Vad som inte är ett mysterium är vad som kan göras för att åtgärda det, och där måste man säga att kommunen har tagit problemet på allvar. En läsplan är upprättad vilken alla skolor måste förhålla sig till. Mer läsning ska införas i undervisningen.
Men det absolut viktigaste, som kommunens läsutvecklare Elisabeth Gärde lägger störst vikt vid, är att börja tidigt. Att läsa för barnen redan från att de är i princip spädbarn. En femåring som blivit läst för har hört två miljoner fler ord än ett som inte blivit det.
Barn som blivit lästa för kan betydligt fler ord
Enligt studier behövs ett ordförråd på cirka 50 000 ord för att på djupet förstå en dagstidning. En 17-åring som inte läst eller lyssnat på böcker har ett ordförråd på cirka 16 000 ord.
Sedan ska man inte i all bisterhet glömma att läsning är härligt. Elisabeth Gärde försökte när jag pratade med henne angripa ämnet på ett lite mer lättsamt sätt genom att med en bok har man alltid något att göra. Nu är nog inte problemet för unga idag att de inte har något att göra, men man fattar.
Bibliotekarien Mia-Marika Andin som försöker locka unga till biblioteket i Horred med tv-spel menar att man måste möta barnen i deras kultur, vilket i många fall är spel. Enligt henne handlar spel ofta om berättelser. Om någon kan förklara storyn i Fortnite eller Roblox för mig är jag tacksam, men man fattar.
Luguber i min fatabur
Det är ingen slump att jag valde att skriva som yrke, men för mig gör det lite ont att många barn nu inte får uppleva den värld jag till stor del levde i när jag var liten. Jag var inget föredöme för i vissa fall gick läsandet ut över mitt sociala liv. Jag var ju tvungen att veta vad som skulle hända.
Men jag har ord som luguber i min fatabur och jag klarade journalisthögskolan.
LÄS MER:Dåliga läskunskaper bland unga i Mark – så ska det vändas
LÄS MER:Satsning på Sätilaskolan ska få eleverna att läsa bättre
LÄS MER:Biblioteket satsar på tv-spel och VR för att locka yngre
