Enorma huset har ingen ägare – någon använder det som förråd

Under speciella juridiska omständigheter kan fastigheter överges och bli helt utan ägare. Fenomenet finns också i Mark. Följ med till det herrelösa lagret utanför Skene.

ANNONS

För några veckor sedan skrev Mark-Posten om plankorsningar. Alltså de ställen där man kan korsa järnvägen och där några ska tas bort för att tågen ska kunna hålla en högre hastighet.

Mark-Posten åkte tillsammans med Elin Berg, infrastrukturansvarig, och Anders Kristensson, exploateringsingenjör på kommunen, till en sådan plankorsning för att ta några bilder i rätt miljö. Anders Kristensson, som är utbildad till lantmäteriingenjör, pekade bort mot en byggnad i fjärran som ingen hade tagit notis om annars.

– Det där huset är herrelöst, det har ingen ägare, sa Anders Kristensson.

Ingen kan köpa det, ingen kan sälja det. Kommunen har ingen att ställa krav på gällande skötsel eller annat. Och i praktiken kan vem som helst använda det– utan att kunna ställas till svars av någon.

Så blir ett hus herrelöst

I speciella fall kan en fastighet bli herrelös efter att ett företag gått i konkurs. Konkursförvaltaren säljer av det upplösta bolagets tillgångar men i sällsynta fall kan det vara svårt att hitta en köpare.

Det kan handla om en bit mark som är förorenad och på grund av ett saneringsbehov rent av kan ha ett minusvärde. Eftersom förvaltaren också har krav på sig att själva konkursförfarandet inte ska bli för dyrt i sig har de då ett speciellt verktyg i lådan.

– De kan då välja att abandonera fastigheten. Då går den tillbaka till fastighetsägaren som i det här fallet är ett upplöst bolag. Det är då en fastighet blir herrelös på riktigt, säger Anders Kristensson.

Under sin utbildning till lantmäteriingenjör skrev Anders Kristensson sitt examensjobb om fenomenet. För honom började intresset med en stor fascination för ödehus och han har själv besökt många.

– Men många av ödehusen som man ser har ju en ägare, det kan vara ett dödsbo eller ett arv där syskonen bråkar om vad man ska göra med det.

Oklart hur många det finns

Ofta flyger de herrelösa husen under radarn för de flesta. I lantmäteriets fastighetsförteckning finns alltid en ägare registrerad, i det här fallet det upplösta bolaget. Det krävs alltså en samkörning med Skatteverkets organisationsregister för att ta reda på vilka fastigheter som i realiteten saknar ägare.

I samband med att ny lagstiftning kom på plats gjordes en sådan utredning 2004. Den kom fram till att det fanns 365 herrelösa fastigheter i Sverige vid det tillfället. Hur läget ser ut nu är det ingen som vet.

Det händer att lantmäteriet eller Trafikverket stöter på dem när man ska dra ledningar eller vägar. Då måste man ta kontakt med markägaren men ibland dyker det upp fall där ägaren visar sig vara ett upplöst bolag. Det hände i Mark när ledningar skulle dras i Skene.

Utsåg god man för herrelösa fastigheten

I utkanten av Skene, längs tågrälsen, ligger en stor faluröd byggnad. Det ser ut som en gammal lagerlokal utan fönster och reser sig säkert fem meter mot den blå himlen. Nästan lika högt som de unga träd som vuxit till sig sedan fastigheten övergivits.

En låst grind gör att man får parkera bilen på grusvägen men inget hindrar en från att till fots ta sig in på området. Solen strilar ner genom de nyss spruckna björklöven som då och då ruskas om av brisen.

– Där borta har ledningarna dragits, säger Anders Kristensson och pekar in bland träden norrut, bredvid det ställverk drivet av Vattenfall som står mitt på fastigheten.

För att kunna dra ledningarna fick kommunen gå igenom ett lite speciellt förfarande. Då ingen fanns som kunde representera fastigheten måste man genom överförmyndarnämnden utse en god man som kunde agera motpart i ärendet.

– Det känns ju lite hittepå men det är ett sätt att handskas med uppgiften, säger Anders Kristensson.

Övergavs av konkursförvaltaren

Fastigheten blev herrelös i samband med att Borås Wäfveri gick i konkurs 2010. Men det var inte förrän 2018 som konkursförvaltaren lämnade in en anmälan om abandonering, alltså att det överges, till Lantmäteriet. Bakgrunden var ett tillsynsärende från miljönämnden i Marks kommun om att marken på grund av tidigare deponier av råbomull är förorenad med arsenik.

Risken för människor och miljö bedömdes låg så länge ingen gjorde något med marken men varje form av markarbete skulle kräva sanering. Tillsynsärendet ”medför att det inte finns några intressenter som skulle våga förvärva fastigheten” står det i konkursförvaltarens anmälan till Lantmäteriet.

– Som det ser ut nu kan det stå hur länge som helst. Nu är det ju en byggnad så då kanske man tänker ’oj, den här är förfallen’ men om hundra år kommer naturen ha tagit över, säger Anders Kristensson.

Och naturen är på god väg redan. Fasaden har spruckit på flera ställen, växtlighet omger huset och flera av de gula skyltar som berättar att obehöriga ej äga tillträde har bleknat.

Husvagnar och båt i lokalen

Men obehöriga verkar ha tillträtt lokalen. Eller, det är ju i det här fallet fel uttryckt, då ingen äger fastigheten är ingen heller obehörig. På porten till det gamla lagret hänger ett lila hänglås som ser sprillans nytt ut. Genom en glipa i porten kan man konstatera att någon har dragit nytta av den övergivna lokalen.

Två husvagnar, en skåpbil och en motorbåt står längst in lokalen. Framför dem en grill, högar med kakel och allsköns bråte. Någon eller några har dragit nytta av att ingen äger byggnaden och har lagt beslag på den. Något som i det här fallet inte är brottsligt. Ingen äger ju byggnaden.

Med stöd av den lagstiftning som kom på plats 2005 finns det möjlighet för kommunen att expropriera fastigheter som har ett akut behov av sanering. Anders Kristensson berättar om ett exempel där en kemtvätt förorenat marken.

– Man märkte att det kom ut dåliga saker i marken och att det var i närheten av en vattentäkt, säger han.

Kommunen kan expropriera

Kommunen kan då begära ett expropriationstillstånd från regeringen. Lagen beskriver inte uttryckligen att det måste vara en kommun eller annan offentlig aktör som kan få ett sådant tillstånd men att anledningen ska vara för det allmännas bästa. Det får alltså inte gynna någon enskild.

– Men det är ingen lätt process, säger Anders Kristensson.

Vad som kommer hända med Borås Wäfveris gamla lager i Skene är i nuläget oklart. I nuläget låter kommunen saken bero, de som ens är medvetna om det. Problemet kan dock aktualiseras i och med ett annat av kommunens aktuella projekt.

– Skulle det här visa sig vara en fara för allmänheten skulle man behöva agera på det, eller om förbifart Skene ska gå förbi där. Då är det något man måste hantera.

LÄS MER:Ekonomiska larmet om skolan i Mark

LÄS MER:Här är Marks kommunkoreografer

LÄS MER:Planen: 340 miljoner kronor för förbifarten i Skene