Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
Elpriserna sjönk i Mark i december
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Mark tillhör. Månadspriset i december var 79 öre per kilowattimme, vilket är 3 öre billigare än i november. Det högsta priset i elområdet hittills noterades för ett år sedan – i december 2022 – då en kilowattimme kostade 269 öre. Årets decemberpris var alltså en tredjedel av decemberpriset 2022.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i december i Mark inträffade mellan klockan 8 och 9 den 5 december, då kostade en kilowattimme 376 öre. Som lägst var priset i området −1 öre. Under december var timpriset negativt under 7 timmar. Negativa priser har noterats under nio av de senaste tolv månaderna
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
Konsumtionen: Högre elförbrukning än i december i fjol
Under december förbrukades det ungefär 14 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fem procent mer än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI blev december 2023 kall i hela landet jämfört med normalperioden. Allra kallast i sydöstra Norrland. Veckan innan jul avbröts kylan av mildare väder.
Den 6 december konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 17 och 18.
Produktionen: Ungefär två femtedelar från vattenkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under december. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 19 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med oktober 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 19 procent av elproduktionen i december. Det motsvarar ungefär 3 100 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.
Export och import: Mer import än export under 51 timmar december
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoimport. Under december importerade Sverige mer el än man exporterade under 51 av 744 timmar.
Det är också relativt ovanligt hela dygn där importen totalt är större än exporten, men det hände två gånger under månaden – den 4 december och 5 december.
Under december exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.
Marks Energi: ”En verklighet vi får leva med”
Den lokala elproducenten Marks Energi ser en tydlig skillnad mellan 2022 och 2023 när det kommer till elförbrukningspriser.
– Elpriset är mycket lägre nu än föregående år. I december 2022 låg elpriset i snitt runt 3 krona per kilowattimme, men i december 2023 var snittet runt 1 krona, säger Jörgen Eriksson, vd på Marks Energi.
Hur kommer det sig?
– Sverige var bättre rustat och mer förberedda på händelser i omvärlden. Vi blev inte lika tagna på sängen under förra året. Sedan blåste det mycket mer under 2023 än tidigare år, vilket påverkar priserna.
Hur läget på elmarknaden kommer att se ut framöver är klurigt, menar Jörgen Eriksson. Detta i och med att de inte säljer el, utan enbart producerar den. Men samtidigt kan Marks Energi se en markant skillnad på energiförbrukningen de senaste åren.
– Vi ser att priserna är varierande. Det handlar om tillgång och efterfrågan. Förr var timförbrukningen mer stabil, men numera går kurvan upp och ner mycket häftigare. Den svänger i takt med att människor kommer hem från jobb och även på mornarna. Då blir elen dyrare, säger Eriksson.
När Eriksson kontrollerar snittpriset på elförbrukningen i Marks kommun torsdag den 5 januari ligger siffran högt.
– Just nu ligger den på 6 kronor per kilowattimme i snitt. Kylan påverkar självklart mycket. Men vi räknar med att den siffran går ner till 1-2 kronor ikväll efter klockan 21.00. Så det svänger en hel del, särskilt på vintern. Det är en verklighet vi får leva med, säger Eriksson.
Metod
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.
LÄS MER:Elfel orsakar stopp i tågtrafiken
