Avrättningen i Iran av en Markbo är en del av det geopolitiska spel som pågår i och kring Iran just nu. Det menar forskaren Ardavan Khoshnood som följt den iranska regimen och oppositionen i decennier.
Att avrätta människor är inte bara ett straff, utan skickar framför allt ett politiskt budskap till de som motsätter sig regimen, såväl privatpersoner som stater.
– Det är ett ganska kalkylerat beslut att man gör det just nu, säger han och fortsätter:
– Jag tror det handlar väldigt mycket om att Iran håller på att få otroligt mycket stryk just nu, för att uttrycka det milt. Det bombas ju dag in och dag ut. De måste visa handlingskraft.
Ardavan Khoshnood föddes själv i iranska Teheran 1982 och är idag forskare vid Lunds universitet. I grunden är han docent och universitetslektor i akutsjukvård men har även examen inom kriminologi och statsvetenskap, där han inom det senare fältet gjort sig känd som Irankännare gällande frågor kring säkerhetspolitik och regimen.
Han är även en uttalad kritiker mot mullornas diktatur.
”Vanligt att anklaga folk för samröre med Mossad eller CIA”
Ardavan Khosnood avfärdar helt de anklagelser mot Markbon som framförts i olika regimtrogna medier som rena fabrikationer.
Bland annat förekommer anklagelser om att Markbon ska ha varit en agent för den israeliska underrättelsetjänsten Mossad, detta på nyhetssajter som har direkta kopplingar till Revolutionsgardet och det iranska rättssystemet, som inte är oberoende.
Nivån av de påstådda detaljerna kring gripandet och omständigheterna kring det påstådda brottet är avslöjande, menar Khoshnood.
– Det brukar vara jättedetaljerade uppgifter för att Iran ska kunna visa vilken enormt fantastisk och effektiv säkerhetstjänst de har.
Forskaren säger att just påståenden om spionage hör till de vanligaste i Iran gentemot människor som regimen är missnöjd med.
– Att spionera för Mossad eller CIA är de två vanligaste anklagelserna.
Framtvingade bekännelser ett auktoritärt grepp
Regimen har även låtit filma och publicera så kallade ”bekännelser” med Markbon som visats i den regimtrogna statstelevisionen, där mannen uppges erkänna brott.
Det är ett vanligt sätt i auktoritära stater i stater som Iran för att skicka budskapet att man lyckats ”knäcka” människor. Även Kina använder den typen av maktdemonstrationer. Exempelvis har metoden använts gentemot den av Kina kidnappade svenska medborgaren Gui Minhai, en poet och förläggare som tvingats ”erkänna” sina brott mot den kommunistiska staten i nationell tv.
– Det är ju på en sådan nivå som Iran har jobbat de sista 50 åren, säger Ardavan Khoshnood.
“Krigar mot Gud”
Enligt forskaren har Markbon också dömts för det som i Iran beskrivs som att man “krigar mot Gud”. Det är en typ av anklagelse som ofta används i allvarliga mål i Iran.
Att Markbon dömts och avrättats just nu tror Ardavan Khosnood har med den nuvarande situationen i landet att göra. Regimen är hårt pressad, dels av de stora massprotester som hållits, där staten mördat tiotusentals iranier i massakrer på öppen gata, dels de omfattande flyganfall som genomförs av USA och Israel.
I slutet av januari rapporterade exempelvis brittiska The Guardian att upp till 33 000 människor kan ha dödats av regimens säkerhetsstyrkor under det folkliga upproret.
Forskaren säger också att det finns osäkerhet kring flera delar av fallet. Han utesluter inte att en avrättning kan ha skett tidigare än onsdagsmorgonen lokal tid som uppgetts, eftersom det är budskapet som är det centrala i straffet, inte själva straffet.
– Den möjligheten finns absolut.
Han understryker att det saknas oberoende organisationer i Iran som kan kontrollera dödsstraffen.
Dödsstraff ett budskap till omvärlden
Khoshnood menar att Iran har behov av att uppvisa kontroll, både inrikespolitiskt och utrikespolitiskt. Enligt forskaren använder Iran gripanden och avrättningar i politiskt syfte.
– De avrättar när det finns ett politiskt behov av det.
Budskapet är riktat både till exiliranier men även till andra stater att personer med dubbla medborgarskap är ett avskräcknings- och påtryckningsmedel mot länder som är mot mullornas regim. Men det är också ett budskap till USA och Israel, menar han.
– ”Fortsätt det här så kommer vi gripa alla med dubbelt medborgarskap och så kommer vi avrätta den ena efter den andra”. Så då är det ju ett ytterligare sätt för Iran att försöka sätta press på omvärlden att avsluta det här kriget.
En bärande punkt i fallet med Markbon har varit hans dubbla medborgarskap, där han blev svensk medborgare 2019. Iran erkänner inte dubbla medborgarskap.
– I Irans ögon är du iranier, punkt slut. Man kan ha 10 andra medborgarskap, det spelar ingen roll.
Därmed riskerar fler personer med dubbla medborgarskap att råka ut för liknande situationer om de reser till Iran, menar Ardavan Khoshnood. Numera avråder svenska UD från resor till Iran.
Avrättningen riskerar nu att förvärra relationen mellan Sverige och Iran ytterligare, menar han.
– Det bidrar till att en ansträngd relation blir ännu mer ansträngd.
Efterlyser gemensam linje från EU
Ardavan Khosnood efterlyser också ett tydligare gemensamt agerande från Sverige och EU mot det han beskriver som iransk gisslandiplomati. Det är en metod som använts av Iran i fallen med den fängslade svenska tjänstemannen Johan Floderus som satt fängslad i 790 dagar och Saeed Azizi som satt fängslad i 217 dagar. Båda släpptes fria och kunde återvända till Sverige efter en fångutväxling med Iran.
I fallet med Markbon blev konsekvenserna av fängslandet däremot dödligt.
Khosnood menar att svenska protester inte längre räcker. Han pekar på uppgifter om iranska påverkansoperationer i Sverige, spionage och hot mot exiliranier. I början av mars påminde Säkerhetspolisen om en omfattande iransk underrättelseverksamhet i Sverige, i ett pressmeddelande:
”Säkerhetspolisen bedömer sedan lång tid tillbaka att Iran och dess underrättelse- och säkerhetstjänster bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige. Den iranska regimen ägnar sig bland annat åt underrättelseinhämtning och kartläggning av oppositionella. Iran har tidigare även planerat och genomfört våldsdåd i Sverige med hjälp av ombud.”
– Någonstans måste väl ändå Sverige tänka att “nej, nu får det nog vara nog”, säger Ardavan Khoshnood som vill se en hårdare och gemensam linje från EU. Bland annat lyfter han frågan om iranska ambassader och konsulat.
– Irans ambassad fungerar inte som Frankrikes ambassad i Sverige. Iranska ambassader över hela världen fungerar som sambandscentraler för spionage, för terrorism, för planering och så vidare. Det vet vi från vetenskapliga studier och från domstolshandlingar, menar han.
Hans slutsats är mörk. Avrättningen av Markbon riskerar att bli en i raden.
– Det är verkligen inte den sista, dessvärre.
