Marks Havsfiskeklubb slår larm – vill se kalkning i vattendrag

I Marks kommun finns ungefär 300 sjöar. Om kalkningen upphör eller minskar kan det få allvarliga konsekvenser för miljön. Vattnet kan komma att försuras och det kan rubba balansen i det känsliga eko-systemet.
– När man kalkbombade Rådasjön återvände fisken till tjärnen, berättar Erling Ljunggren, ordförande i Marks Havsfiskeklubb.

ANNONS
LocationMark||

När kostnader för kalk ökar dramatiskt tvingas länsstyrelserna att dra ner på arbetet med kalkning av försurade sjöar. Det kunde TV4 Nyheterna rapportera om i våras. Regeringen har inte ökat anslaget till kalkbekämpningen. I en enkät svarade Västra Götalands samt åtta övriga län att de under 2023 behövde dra ner kalkinsatserna.

Även i Marks kommun är försurning ett problem.

Erling Ljunggren, 69, från Fotskäl har varit ordförande i fiskeklubben i ungefär åtta år. Verksam har föreningen varit sedan 1995. Fiskat det har han gjort i ett sextiotal år. Framför allt i Kvarnsjön som ligger några kilometer från hans bostad.

Ljunggren ser en markant skillnad i fångsten jämfört med förr och nu. Förut fångade han mer fisk och det fanns en större mångfald än i dag.

Bättre fångst förr

– Jag tycker att det har försämrats. Man fick betydligt fler abborrar och annan fisk i Kvarnsjön förr. Det märker man tydligt, berättar Ljunggren, medan han står vid kanten av dammen och gör i ordning sitt kastspö.

Solen som tillfälligt krupit ut ur sitt gömställe bland molnen reflekteras i vattnet. Det enda ljud som hörs är vinandet av kastspörullen när linan rullas ut och ett ploppande när det glittrande draget når vattenytan.

Ljunggren fiskar ofta här. Fångsten består ofta av gädda, abborre, mört och braxen.

Hit har han kommit i runt 60 år och fiskat.

– Som barn var man ju där jättemycket. Sedan har det blivit lite mer på äldre dagar, berättar han.

Rådasjön ligger en halv kilometer därifrån. Den ligger in i skogen och är svårare att ta sig till. Därför blir det inte så ofta han tar sig dit. Den erbjuder inte så mycket i fiskväg, bara abborrar. Innan försurningen fick han ”fina abborrar däruppe.” Men på 70- och 80-talen var sjön i det närmaste död.

– Jag har försökt fiska på olika sätt. Man la ut sådana här flytbackar bara för att se om man kunde få någon fisk. Det fanns ingenting. Det var försurat! Men sedan när de började kalka, då vaknade sjön av liv, säger Ljunggren.

Oljeeldning den stora boven

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, förklarar att det sker en naturlig försurning genom växter som bryts ner. Det är bara ett problem när sjön är näringsfattig, vilket ofta är fallet för vattenmassor i skogar och bergstrakter.

– Däremot en sjö som ligger i en slättbygd har större möjlighet att själv neutralisera de vätejoner som orsakar försurning.

– Därför är försurningen av sjöar olika på olika platser i landet, beroende på vad det är för typ av sjöar och typ av mark runt omkring dem.

Han pekar på att mellan 70- och 90-talet var oljeeldning den stora boven i dramat. Den orsakade svavelnedfall. Det var ett större problem än idag och mycket av det kom även från Tyskland och Storbritannien och hamnade i Sverige.

– Men mängden svavelnedfall har minskat rejält sedan 2 000 så det är inte ett lika stort problem längre, säger Vanhoenacker och fortsätter:

– Kalkning är ett konstgjort sätt att neutralisera försurningen.

Marks Havsfiskeklubb har ungefär 100 medlemmar. Ljunggren tycker frågan om att minska kalkningen av sjöar och vattendrag är någonting han vill diskutera med medlemmarna vid nästa styrelsemöte för att se hur de ska agera och avslutar med en vädjan.

– Jag vill att kommun och myndigheter ska ligga på att det blir kalkat i vattendragen.

LÄS MER:Så gick det för Trasten-cyklisterna på OS

LÄS MER:Parkering vid Landvetter flygplats kopplas till inbrott

LÄS MER:Guide: Saker att göra när det regnar i Mark