Nu kan Kolebäcksugnen i Fritsla bli kulturreservat

För ett otränat öga ser det inte mycket ut för världen, men Kolebäcksugnen anses vara unik för den här delen av Sverige. Mycket är fortfarande okänt om ugnen och varför den finns just i Fritsla.

ANNONS

Hembygdsföreningens ordförande Jan-Åke Stensson är entusiastisk över att fornminnet nu kan få extra uppmärksamhet.

– Det jag ser fram mot är att platsen blir uppsnyggad och lite mer avskogad och att den kan bli marknadsförd bättre, säger Jan-Åke Stensson.

Han hoppas på att platsen kan skyddas och synas mer om det blir ett reservat.

Bakgrunden är ett medborgarförslag om att upprätta ett kulturreservat vid Kolebäcksugnen. Bygg - och miljönämnden i Marks kommun beslutade vid sitt möte i förra veckan att stötta förslaget.

– Det ligger jättefint, det är ett jättefint litet område. Nu kommer förvaltningen att fortsätta att utreda det här. Det är ganska mycket regler kring det här, säger nämndens ordförande Pelle Pellby (S).

Markägaren är med på planerna, att upplåta en liten bit mark åt kulturreservatet.

Kommunen kan på egen hand besluta om att ett område ska skyddas och förvaltas som ett kulturreservat men det kan också ske genom ett beslut av länsstyrelsen.

Ska bli bättre markerad

Att en plats blir ett kulturreservat innebär att platsen markeras ut bättre, att det finns en skötselplan och att den blir mer lättillgänglig för allmänheten.

Kommunantikvarie Carl-Magnus Meijer kan berätta mer om platsen.

– Det är en lämning efter medeltida bruksverksamhet där man framställt järntackor under tidig medeltid, säger Carl-Magnus Meijer.

Det finns inga byggnader bevarade men det finns former i marken och rester efter ugnen.

– Det skulle bli ganska speciellt att ha det som kulturreservat. Vad som gör det intressant är att det är ganska säreget i den här delen av Sverige. Det är vanligare i Bergslagen.

Kommunen har sedan tidigare ett annat kulturreservat, Ramholmens kulturreservat, som har en helt annan karaktär.

Arkeologer undersökte den medeltida ugnen

På plats utanför Fritsla visar Jan-Åke Stensson runt i området. Fornminnet ligger relativt lättillgängligt intill en grusväg, strax utanför centrum.

Han säger att ganska mycket är okänt om Kolebäcksugnens ursprung. Experter som undersökt platsen har nämnt 1300-talet eller 1400-talet som den tidsperiod då ugnen skapats.

– Det finns inga dokument, därför får vi gissa oss till hur gammalt det är, säger Jan-Åke Stensson.

Han har varit intresserad av Fritslas historia sedan barnsben och beskriver sig som hembygdsforskare, på hobbynivå. Därför är han van vid att bli kontaktad av personer som vill veta mer om trakten.

– Det är jättekul.

Hembygdsföreningen har sett till att det har kommit upp skyltar och att ogräs och annat som skymmer sikten rensats bort. På håll ser det ut som två gräskullar men den som kikar närmare ser att det finns hål på toppen och vid basen av den ena kullen.

Rödaktiga, porösa stenar på platsen är ett bevis på att de har upphettats till höga temperaturer. Ett hål på sidan av den första kullen har använts för blåsa in luft med hjälp av en blåsbälg, det krävs temperaturer på runt 900 grader för att kunna utvinna järn ur järnmalm.

– Det är en teori att det är danska intressen som ligger bakom.

Nuvarande Marks kommun var en del av Danmark vid den tiden och danskarna behövde kunna utvinna järn i Sverige, då de saknade tillgång till Bergslagens malm och ugnar.

Det finns en slagghög intill där ortsborna hittat glasaktiga stenar, därför trodde många att det varit ett gammalt glasbruk där. Bäcken som rinner närmast ugnen kallas för Bruksbäcken. Högre upp, närmare Kolesjön, kallas bäcken för Kolebäcken. Där finns också ett litet vattenfall och enligt de teorier som finns ska det när ugnen var i bruk ha funnits en damm och ett vattenhjul som drivit blåsbälgen.

– På 1920-talet gjordes en arkeologisk undersökning här. Det var då man kunde konstatera vad det rörde sig om, säger Jan-Åke Stensson.

Han pekar ut en annan plats i närheten där det finns mycket kolrester kvar i marken.

De cirka tre meter höga kullarna består av stenmurar med timrade väggar men allting är helt täckt av jord och gräs nu.

– Den här ugnsmodellen kallas för mulltimmerhytta. Sådana var vanliga i Bergslagen.

Var någonstans malmen bröts är okänt.

– Ugnen ligger här på grund av vattnet.

LÄS MER:Här är historien bakom Tygriket i Mark – så började allt

LÄS MER:Marks kommun: ”Tygriket lyfts inte framför något annat”

LÄS MER:Brudklänningsutställning lockar fram minnen på Ubbhults kapell