Klockan elva på söndagsförmiddagen gick initiativtagarna upp på scenen i Öxabäcks bygdegård. Innan dess hade flera sidor med namnunderskrifter samlats in av boende i närområdet. Många av besökarna var påtagligt irriterade samtidigt som de böjde sig fram för att skriva ned adress och personnummer. Anneli Thor åkte från Björketorp till Öxabäck.
– Det känns som att politikerna satsar på att bli värsta barnkommun istället för bästa barnkommun, de ser inte till barnens bästa eller tittar på trygghet, säger hon.
Fyra mellanstadieskolor ska bort
Det var i förra veckan som den så kallade skolgruppen kom med sitt förslag. Fyra mellanstadier i Marks kommun ska läggas ned för att ge elever likvärdiga förutsättningar och höja kunskapsresultaten, meddelades det.
– Vi ifrågasätter vad som är likvärdigt och jämställt och om man måste ha en halvtimme till två timmar pendling till skolan när vi redan har en fungerande skolenhet på våran ort, säger Öxabäcksbon och föräldern Wictor Grudén. Han är en av initiativtagarna till söndagens samling.
Skolorna i Fotskäl, Torestorp, Öxabäck och Björketorp påverkas
Skolorna som berörs av politikernas förslag ligger i Fotskäl, Torestorp, Öxabäck och Björketorp, eleverna ska flyttas till större skolor. Förutom ekonomi och resultat så motiveras beslutet med att eleverna ska slippa resa mellan olika orter för ämnen som hemkunskap och slöjd.
– Slöjd och hemkunskap är bara enstaka dagar för eleverna, det här handlar om att man vill göra Kinna, Skene och Örby till en enda centralort, men Marks kommun är till stor del en landsbygdskommun och vi bor här av den anledningen.
Det förekommer uppgifter om att kostnaderna för byskolorna är högre än för andra skolor, delar du den bilden?
– Vi tittar på den statistiken. Det är svårt att få ta del av dessa uppgifter, man har inte varit särskilt öppen med dessa uppgifter och vi upplever att det hålls internt. Vi tycker inte att man har räknat rättvist.
Har du ingen förståelse för att man vill spara pengar?
– Jo, men vi bor här, våra samhällen kommer att försvinna om man jobbar i den här riktningen och det är inte okej, säger Wictor Grudén.
Målet: en kommunal folkomröstning
För att nå fram till politikerna så har initiativtagarna skapat en namninsamling. Längst upp på namninsamlingsblanketten står det bland annat: ”Vi begär en kommunal folkomröstning där vi avser att bevara våra byskolor i sin helhet.”
Kommuninvånare kan på detta sätt kräva att Marks kommunfullmäktige tar ställning till huruvida en omröstning ska hållas i frågan.
Fakta
Kommunala folkomröstningar beslutas av kommunfullmäktige eller regionfullmäktige, men kan också tvingas fram om minst 10 procent av kommunens röstberättigade skriver under ett folkligt initiativ.
Källa: Valmyndigheten
Mycket av mötet handlade om vikten av att fylla i namninsamlingen på ett korrekt sätt. Flera tillresta från Fotskäl, Torestorp och Björketorp präntade ned sina uppgifter och tog med sig formulär för att dela ut i kommunens övriga delar.
Från åhörare kom förslag på hur man ska uppvakta politiker genom att samla in underskrifter utanför kommunhuset.
– Vi behöver få med tio procent av kommunens röstberättigade invånare och den ska lämnas in för att få till en kommunal omröstning i frågan, säger Wictor Grudén.
Vad tror du om chanserna att få till en sådan?
– Jag tror att chanserna är goda och jag tror också att om det här kommer till dagens ljus ordentligt så kommer man att backa från förslaget.
