I förra veckan skrev Mark-Posten om en nederländsk lantbruksfamilj som valt att börja om i Sverige. Just den familjen flyttade till Horred något år innan regeringen i Nederländerna gjorde verklighet av förslaget, att köpa ut upp mot 30 procent av landets lantbrukare med djurhållning.
Bakgrunden till agerandet från politikerna i Nederländerna är att kor och grisar orsakar utsläpp av kväveföreningar som påverkar miljön negativt.
Hur ser kommunens riksdagsledamöter på frågorna om lantbruk och miljöpolitik? Mark-Posten bjöd in Jan Ericson (M), Mikael Larsson (C) och Jessica Rodén (S) till en enkät.
Finns det en problematik i Sverige som liknar den i Nederländerna med kväveutsläpp från lantbruket?
Jan Ericson (M): Både ja och nej. På vissa ställen är det säkert så. Men vi är ett större och mer glesbefolkat land med betydligt färre djur.
Mikael Larsson (C): Förutsättningarna ser väldigt olika ut mellan Nederländerna och Sverige. Nederländerna är Europas djurtätaste land och har därför mycket större utmaningar än Sverige. I Sverige har vi mycket färre djur per areal, även om vi jämför med södra Sverige. Med det sagt behöver vi också jobba med att få ned våra kväveutsläpp. Alla kväveutsläpp kan vi inte påverka, men vi kan påverka en del till exempel genom vad vi odlar och hur vi gödslar, etcetera.
Jessica Rodén (S): Ja, övergödningen av våra sjöar, kustområden och Östersjön orsakas till stor del av näringsämnen som rinner ut i våra vattendrag och vidare ut i havet.
Förs det någon diskussion på riksdagsnivå om att begränsa antalet lantbruk med djurhållning i Sverige för att få ner kväveutsläppen?
Jan Ericson (M): Nej, inte från regeringssidan i vart fall. Från min sida (och även från Moderaternas) är fokus tvärtom att öka antalet lantbruk och mjölkproducenter, eller i vart fall värna om dem vi har. Inte minst av beredskapsskäl.
Mikael Larsson (C): Inte som jag känner till. Sedan Putins fullskaliga invasion av Ukraina har diskussionerna snarare handlat om hur Sverige kan öka sin hållbara produktion och göra sig mindre sårbart inom livsmedelsområdet. Det känns som en mer konstruktiv diskussion. Indirekt kan en ökad inhemsk matproduktion underlätta för andra länder att minska sin negativa miljö- och klimatpåverkan.
Jessica Rodén (S): Inte vad jag känner till. Däremot anser vi socialdemokrater att det är viktigt att ställa om och klimatanpassa det svenska lantbruket och få en mer hållbar produktion av livsmedel.
Tror du att det kommer att påverka den svenska livsmedelsproduktionen om andra länder begränsar sin djurhållning eller antalet mjölkproducenter exempelvis?
Jan Ericson (M): Det skulle ju i och för sig kunna gynna svenska producenter. Och vi har gott om mark i Sverige.
Mikael Larsson (C): Det har jag svårt att bedöma. Men Nederländerna är ett av världens största länder när det kommer till livsmedelsexport, så det känns inte osannolikt att det skulle kunna bidra till att efterfrågan på vissa svenska livsmedel ökar.
Jessica Rodén (S): Det är svårt att veta exakt hur det skulle påverka det svenska jordbruket. Det kan bidra till en ökad svensk produktion och efterfrågan på svenska livsmedelsprodukter som idag håller väldigt hög kvalitet.
Tror du att Sverige kommer att få se fler lantbrukare från Nederländerna som väljer att flytta sin verksamhet hit?
Jan Ericson (M): Det har jag ingen aning om, men hoppas kan man ju alltid. Vi har en hel del tidigare brukad mark, inte minst i vår kommun, som inte längre används. Jag ser det exempelvis hemma i Ubbhult. Det hade varit roligt om den mark som tidigare generationer bröt inte växer igen utan brukas på nytt. Så jag säger – välkomna till Mark!
Mikael Larsson (C): Även det har jag svårt att bedöma, men jag gläds generellt åt att företagsamma människor vill bosätta sig i Sverige och driva företag här inom livsmedelssektorn. Svenskt jordbruk har mycket att lära av andra länder, däribland Nederländerna.
Jessica Rodén (S): Om förutsättningarna förändras i Nederländerna så kanske fler lockas till Sverige. Det vore positivt eftersom intresset bland unga har minskat att arbeta inom de gröna näringarna. Sverige behöver en ökad och mer hållbar produktion av mat vilket kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt förstärkt beredskap och självförsörjning.
LÄS MER:Så ska fler köpa lokalproducerad mat
LÄS MER:Därför granskar Mark-Posten kommunens största markägare
