För Marks del handlar det bland annat om att öka möjligheten för invånarna att pendla och att öka det som kallas för den lokala arbetsmarknadsregionen.
– Vi ligger ju i tät anslutning till den här dragningen och vi har valt att stötta de kommuner som är direkt berörda, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Dahlberg (S).
Han hoppas för Markbornas del att det kommer att skapas ett stationsläge i exempelvis Bollebygd eller Rävlanda. Han nämner även Hällingsjö i sammanhanget.
– Vi har tagit ställning för att vi ska kunna knyta ihop vår infrastruktur. Det skulle göra att vi kan ansluta till pendlingstrafik.
Hans förhoppning är att det ska göra det snabbare för dem som tar sig med kollektivtrafik eller på annat sätt via väg 156 att ansluta med tåg till Göteborg eller Borås.
Det ger ökade möjligheter för Markbor att pendla till arbete på andra orter och även tvärtom, arbetsgivare i kommunen får lättare att rekrytera från andra kommuner.
Alternativ till höghastighetsjärnväg
För närvarande arbetar Trafikverket för att skyndsamt ta fram en alternativ plan för hur järnvägssträckan Göteborg–Borås ska kunna byggas ut för att gynna arbets - och studiependling. Detta efter att regeringen strax före jul meddelade att höghastighetsjärnvägen sätts i malpåse.
Nu har flera västsvenska kommuner samt Västra Götalandsregionen enats om ett så kallat position paper där aktörerna som berörs av en ny järnväg har enats kring ett par grundläggande punkter. Däribland Mark, Härryda, Bollebygd, Mölndal och statliga Swedavia. Detta för att visa enighet gentemot trafikutskottet i riksdagen samt regeringen.
Sammanlagt handlar det om sju punkter, däribland att det bör skapas förutsättningar för en fortsatt utbyggnad mot Ulricehamn via Jönköping till Stockholm. Dessutom vill de västsvenska aktörerna att restiden med regiontåg mellan Borås och Göteborg inte ska överstiga 35 minuter, vilket kommer kräva ett centralt stationsläge i Borås.
Detta kommer i sin tur kräva en så kallad restidskvot med tåg och bil på 0,8. Att det är hög turtäthet istället för långa tåg med många sittplatser lyfts också fram som ett krav.
Därmed anpassar sig Västra Götalandsregionen till regeringens nya planer, från att tidigare ha varit en stark förespråkare för höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Stockholm.
Mål för regional tågtrafik i stråket som omfattar Borås-Göteborg
1. Kollektivtrafikens marknadsandel i stråket ska öka till 33 procent.
2. Kollektivtrafikens marknadsandel för resor till Landvetter flygplats ska uppgå till 40 procent vilket förutsätter ett attraktivt terminalnära stationsläge.
3. Restidskvoten tåg/bil ska vara 0,8 mellan Borås och Göteborg vilket innebär att restiden med regiontåg mellan Borås central och Göteborg central ska inte överstiga 35 minuter. Vilket förutsätter ett centralt stationsläge i Borås.
4. Hög turtäthet eftersträvas där det finns ett stort resandeunderlag snarare än långa tåg med många sittplatser. Detta innebär en hög attraktivitet för resenärerna.
5. Utveckla regiontågstrafiken för befintliga samhällen och inte omöjliggöra för framtida samhällen i stråket.
6. En station i Mölndal skapar bäst förutsättningar för att tillvarata Västlänkens möjligheter, samt öppnar upp för en utvidgad arbetsmarknad mot Halland och Skåne.
7. Skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad mot Ulricehamn – Jönköping – Stockholm.
8. Säkerställ att godstransporter kan utvecklas på befintlig Kust till kustbana.
Följande aktörer skriver under positionspappret: Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd, Mark, Borås, Ulricehamn, Swedavia, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.
LÄS MER:Polisen vill att a-traktorer besiktas varje år
