Fritslarektorn ser fler kränkningar i förskoleklass

Antalet allvarliga kränkningar ökar i de lägre åldrarna, enligt Yvonne Nilsson, rektor på Fritslaskolan.
– Jag har aldrig varit med om att det är så utmanande med de yngre eleverna.

ANNONS
LocationKinna, Fritsla|
|

Under hösten har skolan lämnat in 50 anmälningar om olika typer av kränkningar. Yvonne Nilsson beskriver hur de arbetar med anmälningarna.

– Vi är väldigt noggranna med att vi gör kränkningsanmälningar. Vi har tydliga rutiner hur det ska göras.

– Det är en vanlig kultur att man inte anmäler små saker, att en elev puttar en annan elev eller ramlar. Enligt skollagen ska vi göra det.

Diskriminering och rasism

I många av fallen är det snabbutredningar, enligt Yvonne Nilsson.

– Vi pratar med elever och räknar med att de bättrar sig, säger hon och fortsätter:

– Sen finns det allvarligare kränkningar, som kräver en typ av uppföljning.

Vad kan det vara för saker?

– Det kan vara diskriminering, rasistiska uttryck. Även saker där elever är våldsamma mot personal, säger Yvonne Nilsson.

– Vi har till exempel stora utmaningar i en förskoleklass. Några elever är våldsamma, tar struptag, slåss och sparkar mot andra elever.

Hon beskriver hur man arbetar när det uppstår allvarligare händelser. Vanligtvis kopplas elevhälsan in, tillsammans med specialpedagoger, skolpsykologer, och kurator. En annan åtgärd som kan vara aktuell är att man sätter in extra personal.

– Vi sätter in åtgärder för att förebygga, och tillräckligt med vuxna som är närvarande.

– Vi jobbar väldigt mycket med att personalen ska ha kompetens för att möta utmaningar på bästa sätt. Andra har den och vissa saknar den.

Kränkningarna har eskalerat bland de yngre eleverna

Hon har jobbat som rektor i tolv år, varav åtta på Fritslaskolan. Hon upplever att det har eskalerat i de lägre åldrarna.

– Jag har aldrig varit med om att det är så utmanande med de yngre eleverna.

Vad det beror på vill hon inte spekulera i, men säger att antal fall ökat.

– Det är en markant ökning av kränkningar i de lägre åldrarna.

Följer eleverna från förskoleklass till nian

Skolan har tillgång till skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagoger och skolläkare bland annat.

– Vi har en stabil elevhälsa, med alla professioner på plats. De är snabbt på banan när elever behöver åtgärder. Vi har tillgång till och kan boka in dem.

– Vi hade aldrig kunnat göra så bra jobb som vi gör om vi inte haft dem.

385 elever går på skolan, från förskoleklass upp till nionde klass.

– Vi följer eleverna hela vägen, vilket är en stor fördel. Vi lyckas nästan med samtliga elever. Det är några som vi inte lyckas med, men det är få.

Vad menar du med att lyckas?

– Att man går ut skolan med godkända betyg eller att de haft en bra skolgång, att de mår bättre.

Fritslaskolan
Fritslaskolan Bild: Arkivbild

Helena Gillberg är biträdande rektor på Lyckeskolan, som anmälde 59 fall av kränkningar under höstterminen.

– Det finns ingen anledning att inte anmäla, säger hon och fortsätter:

– Det är inte vi som ska bedöma om en elev har blivit kränkt. Vi ska se ur den utsatta elevens perspektiv. Är det en elev som känner sig kränkt ska man utreda det. Vi lägger ingen värdering i det.

Apropå att skolan har flest anmälningar bland de kommunala skolorna:

– Man ska inte vara rädd att anmäla för att framstå som att det är mycket anmälningar, utan faktiskt visa att vi jobbar med det. Det är inte säkert att bara för att man inte har några anmälningar, att man inte har saker som händer, säger hon.

– Det kanske inte reflekterar verkligheten, utan det visar att man jobbar med det.

Helena Gillberg
Helena Gillberg Bild: Gustaf Hallin

De anmälningar som kommer in handlar främst om verbala kränkningar, och skojbråk, enligt Helen Gillberg.

– Man använder ett språk som inte är okej. Det är skojbråk som urartar. Det är därför vi har nolltolerans mot skojbråk. Vi som skola kan aldrig veta vad som är skoj för en elev.

Hon lyfter fram flera saker som skolan arbetar med i förebyggande syfte, för att öka tryggheten på skolan. En av de sakerna är elevkoordinatorer, som arbetar med att finnas till hands i korridorer och på skolgården bland annat.

– Det är viktigt att trygga skolan med personer som inte har kravställning. Lärare har en kravställning gentemot elever, att de ska utvecklas och lära sig saker.

– Elevkoordinatorerna kan avlasta lärare, om det uppstår situationer och lärare behövs i klassrummet. Det är bra för det sociala och trygga.

Elevkoordinatorerna Sherin Mohamsson och Peter Strand tillsammans med biträdande rektor Helena Gillberg.
Elevkoordinatorerna Sherin Mohamsson och Peter Strand tillsammans med biträdande rektor Helena Gillberg. Bild: Gustaf Hallin

LÄS MER:Restaurangprogrammet på Marks gymnasieskola pausas

LÄS MER:Kränkningsanmälningarna i Marks skolor ökar

LÄS MER:36 barn får ha förskola i idrottshall efter fuktskada